När du som lärare har förberett dig inför en lektion är det dags att undervisa med hjälp av bildspelet. Låt gärna det detaljerade lektionsförslaget i handledningen ligga uppslaget på ett bord så att du kan snegla i handledningen vid behov under lektionens gång.
Lektionernas tre faser
Alla lektioner följer samma struktur med de tre faserna: uppstartsfas, aktivitetsfas och avslutsfas.
Lektionerna inleds alltid med en uppstartsfas. I uppstartsfasen repeteras det viktigaste från föregående lektion. I uppstartsfasen introducerar du typiskt sett också det nya innehållet som eleverna ska arbeta.
Efter uppstartsfasen följer aktivitetsfasen. Här arbetar eleverna på olika sätt med den matematik som är i fokus för lektionen. Ofta får eleverna göra en eller flera aktiviteter i par eller i grupp, diskutera och lösa problem. Aktivitetsfasen avslutas i många lektioner med att eleverna färdighetstränar i elevboken för att befästa det de har lärt sig.
I avslutsfasen sammanfattar ni lektionen och knyter ihop säcken. Ofta får eleverna också göra en avslutslapp för att visa att de har förstått eller har utvecklat en viss färdighet (har nått lektionsmålen).
Var beredd att göra anpassningar
När du undervisar handledningens planerade lektioner måste du vara beredd att göra anpassningar i förhållande till just dina elever. Försök inte följa lektionsplaneringen slaviskt bara för sakens skull. Om du har koll på lektionsmålen så kan du använda lektionsförslaget med bildspelet som grund och sedan utgå ifrån vad eleverna säger och tänker och styra mot den matematik som de ska lära sig. Ibland måste du visa och förklara samma sak flera gånger och kanske på olika sätt. Ibland märker du att du kanske inte behöver förklara alls eftersom alla redan förstår, eller att du kan förklara snabbare och mer summariskt än vad det står i lektionsförslaget.
Gör det som fungerar!
Klicka här för att se professor Andreas Ryve berätta om hur du som lärare kan undervisa med Rik matematik.
Pingback: Fem viktiga strategier för att lyckas med Rik matematik - Fredrik Blomqvist
Pingback: Vad är Rik matematik? - Fredrik Blomqvist