Går det att börja med Rik matematik i åk 2, när man har haft ett annat läromedel innan?
Ja! Men det finns några saker att tänka på.
Taluppfattning och förståelse för den grundläggande matematiken helt centralt
Rik matematik lägger mycket stor vikt vid att utveckla elevernas taluppfattning och förståelse för den grundläggande matematiken: likhetstecknets betydelse, talsorterna och positionssystemet, räknesätten och räknestrategier. Det går inte att överdriva hur viktigt detta är för elevernas matematiska utveckling och när ni börjar med Rik matematik i åk 2 måste du som lärare vara uppmärksam på om du behöver göra omtag när det gäller dessa grunder innan ni fortsätter med första kapitlet i Rik matematik åk 2.
Säkerställ att eleverna förstår positionssystemet och har hållbara räknestrategier
Obs! Om du inte har tillgång till lärarhandledningarna som innehåller de två nedan nämnda kapitlen, maila då Fredrik och be om hjälp. Du hittar kontaktuppgifter här.
Börja med kapitel 6 i åk 1, Positionssystemet
När du ska börja med Rik matematik i åk 2 rekommenderar vi därför att ni börjar med att göra kapitel 6 i åk 1 som introducerar positionssystemet. Dels är förståelse för talsorter och posititionssystemet helt grundläggande, dels presenteras där viktiga visualiseringar av talsorter och annat, som löper som en röd tråd genom läromedlet. Det är därför viktigt att eleverna blir bekanta med dessa visualiseringar och förstår att en liten kub representerar ett ental, tio sådana kuber tillsammans i en stav representerar ett tiotal, etc. När ni gör kapitel 6 i åk 1, Positionssystemet, får du också en möjlighet att vara uppmärksam på huruvida det finns brister i taluppfattning eller annat som du behöver arbeta med att rätta till framöver.
När ni gör kapitel 6 i åk 1 om positionssystemet har ni antagligen inte möjlighet att använda den tillhörande elevboken. Använd då istället övningsbladen till kapitlet, som finns på lärarwebben till åk 1. Det fungerar tillräckligt bra för ändamålet.
Kapitel 1 i åk 2 , Addition och subtraktion
När det gäller aritmetiken och elevernas metodförmåga är det väldigt viktigt att alla elever förstår och kan använda åtminstone några hållbara räknestrategier för att kunna resonera sig fram till resultatet av additioner och subtraktioner vars summor och differenser ligger inom talområdet 0–20 (lilla och stora additions- och subtraktionstabellerna). Att eleverna behärskar räknestrategier är viktigt av flera skäl. Ett skäl är att räknestrategier är en bra grund för att automatisera grundläggade talfakta: när eleven har använt en räknestrategi och resonerat sig fram till att t.ex. 5 + 7 = 12 tillräckligt många gånger, kommer eleven så småningom direkt ”veta” att 5 + 7 = 12, utan att behöva göra en beräkning. Eleven har då automatiserat den talkombinationen. Detta är ett bättre sätt för eleverna att automatisera talfakta på jämfört med att helt sonika försöka memorera talfakta. Fördelen med att gå vägen via räknestrategier till automatiserade talfakta är också att eleven då alltid kan falla tillbaka på att resonera sig fram till summan/differensen, men också att många räknestrategier är utvecklingsbara och fungerar i ett större talområde. Räknestrategierna bygger också på förståelse för grundläggande aspekter av räknesätten, och att lära sig och använda räknestrategier utvecklar därmed också elevernas begreppsliga förståelse för räknesätten.
I Rik matematik åk 1 introduceras ett antal räknestrategier som eleverna får möjlighet att lära sig och tillämpa för att göra beräkningar – och därmed automatisera grundläggande talfakta. Dessa räknestrategier repeteras i kapitel 1 i åk 2, Addition och subtraktion.
När ni gör detta första kapitel i åk 2 är det väldigt viktigt att du ser till att alla elever utvecklar förståelse för, och kan tillämpa, åtminstone någon hållbar räknestrategi för att kunna resonera sig fram till summorna och differenserna för alla additioner och subtraktioner inom talområdet 0–20. Eleverna behöver också färdighetsträna tillräckligt mycket på räknestrategierna, dels för att uppnå en tillräckligt hög grad av räkneflyt, men också för att automatisera grundläggande talfakta. Det är mycket möjligt att ni här behöver lägga in ett antal extra, renodlade färdighetsträningspass mellan de färdiga lektioner som kapitel 1 i åk 2 innehåller. Om det är möjligt att ordna är det oftast bäst om eleverna får färdighetsträna ofta, i kortare pass på 5–10 minuter, hellre än mer sällan och då i längre pass. Låt behovet styra och ha inte bråttom! Använd de resurser som läromedlet tillhandahåller: elevbok, övningsblad, winnetkakort och kanske additions- och subtraktionsspel. Om ni har tillgång till digital färdighetsträning kan det fungera också. Här är det viktigt att påpeka att du måste säkerställa att eleverna har åtminstone någon hållbar räknestrategi för alla de additioner och subtraktioner som de ska beräkna i färdighetsträningssyfte. Alla elever behöver inte kunna alla hållbara räknestrategier, men alla elever behöver behärska någon hållbar räknestrategi som fungerar för alla talkombinationer i stora additions- och subtraktionstabellerna.
Läs mer om allt detta i Rik matematiks lärarhandledningar, framför allt då i introduktionerna till kapitlen i åk 1 och de avsnitten som handlar om tal, räknesätten och räknestrategier.
Var uppmärksam på brister
Stanna upp längre vid behov, om du märker att viktiga grunder inte sitter hos eleverna. Använd gärna diagnoserna från åk 1 för att kartlägga elevernas kunskaper och områden där det eventuellt finns behov av extra undervisning. Använd handledningen som stöd för att analysera diagnosresultat och planera undervisning som eventuellt behövs för att komma tillrätta med brister.
Rik matematikundervisning och rika klassrumsnormer
Inledningsvis i förskoleklass och åk 1 läggs mycket fokus på att utveckla den rika undervisningen, som är förståelseorienterad och bygger mycket på diskussion och interaktion med stöd av bildspel. I det arbetet ingår också att utveckla rika klassrumsnormer; normer om hur man beter sig i matematikklassrummet och föreställningar om vad det innebär att arbeta med matematik i skolan. I förskoleklass och åk 1 berättar t.ex. karaktären Professor Uggla om sina regler för matematiker (vilket eleverna är när de arbetar med matematik). Det är sådant som ni har missat när ni börjar med Rik matematik i åk 2. Förslagsvis tittar du igenom ramverket för rika klassrumsnormer, som finns på lärarwebben, så att du vet vad det handlar om. Dessa normer och professor Ugglas regler för matematiker, kommer att återkomma och nämnas i bildspelen med jämna mellanrum.
Låt det ta tid
Att börja med ett nytt läromedel är alltid en utmaning. Det är mycket som är nytt. Att börja med Rik matematik, som är utmanande för dig som lärare och för eleverna, är inget undantag. Det gäller förstås i högre utsträckning när man inte börjar med Rik matematik i förskoleklass eller åk 1. Låt det ta tid! Stressa inte upp dig om det inte fungerar perfekt direkt. Tänkt långsiktigt, och arbeta lugnt och systematiskt. I längden kommer ni att tjäna på att inledningsvis lägga tid på att utveckla elevernas taluppfattning och grundläggande förståelse för den basala matematiken, även om du ibland kan känna att det går långsamt framåt.
Ta hjälp!
Du är inte ensam. Det finns många lärare som har börjat med Rik matematik åk 2. Ta hjälp av andra genom att be om råd och erfarenheter. Du kan också höra av dig till oss i Rik matematik-teamet om du vill ha stöd och råd.
