Undervisning - Fredrik Blomqvist

Teamet bakom Rik matematik

WPFredrik — Wed, 15 Feb 2023 10:27:36 +0000

Rik matematik är ett forskningsbaserat läromedel, utvecklat och utprovat i samarbete mellan forskare och lärare i Sverige. Rik matematik bygger på resultatet av forskningsprojektet “Framtidens läromedel” på Mälardalens universitet.

Vilka utgör teamet bakom Rik matematik?

Professor Andreas Ryve

Andreas Ryve är professor i matematikdidaktik vid Mälardalens universitet. Han är initiativtagare Rik matematik samt vetenskapligt ansvarig. Han är också vetenskaplig ledare i forskningsprojektet Framtidens läromedel vars resultat Rik matematik bygger på. Andreas Ryve har tidigare arbetat som forskare vid Oxford university.

Fredrik Blomqvist

Fredrik Blomqvist är projektledare för Framtidens läromedel-projektet vid Mälardalens universitet och en av författarna till Rik matematik. Fredrik Blomqvist är redaktör för läromedelsserien för Rik matematiks räkning.

Hillevi Gavel

Hillevi Gavel är matematiker, matematiklärare och senior läromedelsutvecklare. Hon har har examen som civilingenjör i datateknik från Kungliga tekniska högskolan samt en teknologie licentiat i matematik från Mälardalens universitet. Hillevi Gavel är en av författarna till Rik matematik. Hon har ett särskilt ansvar för matematik och matematisk terminologi samt problemlösning i Rik matematik-teamet.

Manuel Tenser

Manuel Tenser är lärare och förstelärare i matematik samt en av författarna till Rik matematik.

Patrik Gustafsson

Patrik Gustafsson är lektor i skolutveckling och forskare inom matematikdidaktik vid Mälardalens universitet. Han är en av författarna till Rik matematik.

Per Kornhall

Per Kornhall ledde förstudien till Framtidens läromedel-projektet.

Daniel Brehmer

Daniel Brehmer är lektor i matematikdidaktik vid Mälardalens universitet och medförfattare till delar av Rik matematik åk 3.

Jannika Lindvall

Jannika Lindvall är lektor i matematikdidaktik vid Mälardalens universitet och en av författarna till Rik matematik.

The post Teamet bakom Rik matematik first appeared on Fredrik Blomqvist.

Rik matematik från en skolledares perspektiv

WPFredrik — Fri, 04 Feb 2022 11:28:10 +0000

”Rik matematik är ett verktyg för hela skolorganisationen i arbetet med att bygga en skola på vetenskaplig grund.”
– Hans Ringström, Skolchef, grundskolan, Eskilstuna kommun

Se vad Hans Ringström, skolchef för grundskolan i Eskilstuna kommun, har att säga om Rik matematik.

Foto: Stefan Tell

The post Rik matematik från en skolledares perspektiv first appeared on Fredrik Blomqvist.

Se exempel på Rik matematik-lektioner

WPFredrik — Mon, 24 Jan 2022 09:35:23 +0000

Rik matematik är designat för att fungera som resurs för lärarledd undervisning där eleverna utvecklar förståelse för matematiken genom att diskutera, resonera och lösa problem. När eleverna har börjat förstå får de färdighetsträna, t.ex. i elevboken.

Se filmerna nedan för att få en uppfattning om hur Rik matematik-lektioner kan se ut och hur undervisningen med Rik matematik fungerar.

The post Se exempel på Rik matematik-lektioner first appeared on Fredrik Blomqvist.

Progressionen i Rik matematik åk 1–3

WPFredrik — Mon, 24 Jan 2022 09:08:09 +0000

Progressionen i Rik matematik är noggrant planerad utifrån forskning och beprövad erfarenhet för att ge eleverna bästa möjliga förutsättningar att utvecklas. Med progression menas den ordning i vilken olika områden och begrepp kommer att undervisas.

Nedan följer en översikt över innehållet i Rik matematik, först för åk 1, sedan för åk 2 och slutligen för åk 3. I den vänstra kolumnen kan du se vad kapitlen behandlar. Vill du fördjupa dig mer än så kan du se den mittersta kolumnen för att få en uppfattning om lektionerna i respektive kapitel och den högra kolumnen för att se vilket centralt innehåll som behandlas i respektive kapitel.

Rik matematik årskurs 1 – översikt

Rik matematik åk 1	Lektioner	Centralt innehåll
Kapitel 1 Tal och taluppfattning	1: Vad är matematik 2: Tal och antal samt siffrorna 1-5 3: Tal och antal samt siffrorna 6-9 och 0 4: Talraden 5: Talet 5 6: Talen 0-4 7: Ordningstal 8: Talen 6-7 9: Talen 8-9 10: Halsband (guldkant)	Taluppfattning och tals användning – Naturliga tal och deras egenskaper samt hur talen kan delas upp och hur de kan användas för att ange antal och ordning. Algebra – Hur entydiga stegvisa instruktioner kan konstrueras, beskrivas och följas som grund för programmering. Symbolers användning vid stegvisa instruktioner.
Kapitel 2 Addition och subtraktion 0-10	1: Jämföra antal 2: Större än och mindre än 3: Jämföra antal och talraden 4: Addition och subtraktion 5: Tallinjen 6: Likhetstecknet 7: Addera och subtrahera med 0 8: Poängspelet (guldkant) 9: Stapeldiagram 10: Kommutativa lagen för addition 11: Motsatserna addition och subtraktion 12: Räknehändelser 13: Repetition 14: Diagnos	Taluppfattning och tals användning – Naturliga tal och deras egenskaper samt hur talen kan delas upp och hur de kan användas för att ange antal och ordning. – Centrala metoder för beräkningar med naturliga tal, vid huvudräkning och överslagsräkning samt vid beräkningar med skriftliga metoder och digitala verktyg. Metodernas användning i olika situationer. Algebra – Matematiska likheter och likhetstecknets betydelse. Sannolikhet och statistik – Enkla tabeller och diagram och hur de kan användas för att sortera data och beskriva resultat från enkla undersökningar, såväl med som utan digitala verktyg.
Kapitel 3 Tal och räknestrategier	1: Del av hel, halvor 2: Dubbelt och hälften 3: Del av hel, fjärdedelar 4: Udda och jämna tal 5: Räkning med udda och jämna tal 6: Subtraktion genom addition 7: Dubblor 8: Talet 10, uppdelning 9: 10-kamrater 10: Nästan dubbelt, addition och subtraktion 11: Repetition 12: Diagnos	Taluppfattning och tals användning – Naturliga tal och deras egenskaper samt hur talen kan delas upp och hur de kan användas för att ange antal och ordning. – Del av helhet och del av antal. Hur delarna kan benämnas och uttryckas som enkla bråk samt hur enkla bråk förhåller sig till naturliga tal. – Centrala metoder för beräkningar med naturliga tal, vid huvudräkning och överslagsräkning samt vid beräkningar med skriftliga metoder och digitala verktyg. Metodernas användning i olika situationer. Samband och förändring – Olika proportionella samband, däribland dubbelt och hälften. Problemlösning – Strategier för matematisk problemlösning i enkla situationer.
Kapitel 4 Mätning	1: Behovet av att mäta 2: Längdmätning 3: Mäta med föremål 4: Centimeter och meter 5: Linjal 6: Tal som längd på tallinjen 7: Rita som en dator (guldkant) 8: Repetition 9: Diagnos	Taluppfattning och tals användning – Naturliga tal och deras egenskaper samt hur talen kan delas upp och hur de kan användas för att ange antal och ordning. Algebra – Hur entydiga stegvisa instruktioner kan konstrueras, beskrivas och följas som grund för programmering. Symbolers användning vid stegvisa instruktioner. Geometri – Grundläggande geometriska objekt, däribland punkter, linjer, sträckor, fyrhörningar, trianglar, cirklar, klot, koner, cylindrar och rätblock samt deras inbördes relationer. Grundläggande geometriska egenskaper hos dessa objekt. – Konstruktion av geometriska objekt. Skala vid enkel förstoring och förminskning. – Jämförelser och uppskattningar av matematiska storheter. Mätning av längd, massa, volym och tid med vanliga nutida och äldre måttenheter. Problemlösning – Strategier för matematisk problemlösning i enkla situationer. – Matematisk formulering av frågeställningar utifrån enkla vardagliga situationer.
Kapitel 5 Jämförelser och subtraktion	1: Jämförelse och skillnad 2: Subtraktion som jämförelse 3: 10-kamraterna 4: Nästan 10-kamrater 5: Värdera lösningar 6: Lilla addition och subtraktion 7: Räknehändelser för subtraktion 8: Talföljder 9: Det nya spelet (Guldkant) 10: Diagnos	Taluppfattning och tals användning – Naturliga tal och deras egenskaper samt hur talen kan delas upp och hur de kan användas för att ange antal och ordning. – De fyra räknesättens egenskaper och samband samt användning i olika situationer. – Centrala metoder för beräkningar med naturliga tal, vid huvudräkning och överslagsräkning samt vid beräkningar med skriftliga metoder och digitala verktyg. Metodernas användning i olika situationer. Algebra – Hur enkla mönster i talföljder och enkla geometriska mönster kan konstrueras, beskrivas och uttryckas. Problemlösning – Strategier för matematisk problemlösning i enkla situationer. – Matematisk formulering av frågeställningar utifrån enkla vardagliga situationer.
Kapitel 6 Positionssystemet	1: Klockan 2: Gruppering 3: Talen 11-20 4: Grupper om 10 5: Ental och tiotal 6: Talen 21-99 7: Omgruppera med ental och tiotal 8: Uppskatta antal och storleksordna tal 9: Uppskatta tal och antal 10: Platsvärde 11: Bönspelet (Guldkant) 12: Repetition 13: Diagnos	Taluppfattning och tals användning – Naturliga tal och deras egenskaper samt hur talen kan delas upp och hur de kan användas för att ange antal och ordning. – Hur positionssystemet kan användas för att beskriva naturliga tal. Symboler för tal och symbolernas utveckling i några olika kulturer genom historien. – Rimlighetsbedömning vid enkla beräkningar och uppskattningar. Geometri – Jämförelser och uppskattningar av matematiska storheter. Mätning av längd, massa, volym och tid med vanliga nutida och äldre måttenheter.
Kapitel 7 Addition och subtraktion 0–99	1: Klockan, halvtimmar 2: Addition med tior och enkronor 3: Addition inom 10-20 4: Subtraktion inom 1-20 5: Träna mer på plus och minus 0-20 6: Mönster 7: Del-del-hel 8: Räknehändelser 9: Träna mer på plus och minus 20-99 10: Mer om mönster (Guldkant) 11: Värdera svar 12: Diagnos	Taluppfattning och tals användning – De fyra räknesättens egenskaper och samband samt användning i olika situationer. – Centrala metoder för beräkningar med naturliga tal, vid huvudräkning och överslagsräkning samt vid beräkningar med skriftliga metoder och digitala verktyg. Metodernas användning i olika situationer. Algebra – Hur enkla mönster i talföljder och enkla geometriska mönster kan konstrueras, beskrivas och uttryckas. Geometri – Jämförelser och uppskattningar av matematiska storheter. Mätning av längd, massa, volym och tid med vanliga nutida och äldre måttenheter.
Kapitel 8 Geometriska objekt och deras egenskaper	1: Klockan – minutvisaren 2: Sortera och beskriva objekt 3: Månghörningar 4: Skapa 2D-objekt 5: Dela upp 2D-objekt 6: Symmetri 7: Symmetrilinjer 8: Guldkant: Pentomino 9: Beskriva månghörningar 10: Repetition	Geometri – Grundläggande geometriska objekt, däribland punkter, linjer, sträckor, fyrhörningar, trianglar, cirklar, klot, koner, cylindrar och rätblock samt deras inbördes relationer. Grundläggande geometriska egenskaper hos dessa objekt. – Konstruktion av geometriska objekt. Skala vid enkel förstoring och förminskning. – Symmetri, till exempel i bilder och i naturen, och hur symmetri kan konstrueras. – Jämförelser och uppskattningar av matematiska storheter. Mätning av längd, massa, volym och tid med vanliga nutida och äldre måttenheter. Problemlösning – Strategier för matematisk problemlösning i enkla situationer.
Kapitel 9 Tiotalsövergångar	1: Klockan – minutvisaren och halvtimmar 2: Dela upp tal och 10-kamrater 3: Skapa 10 4: Öva mer på att skapa 10 5: Likhetstecknets innebörd 6: Subtraktion som tänk addition 7: Skapa 10 vid subtraktion 8: Textuppgifter 9: Talföljder 10: Öva mer på tiotalsövergång 11: Avsluts 12: Diagnos	Taluppfattning och tals användning – De fyra räknesättens egenskaper och samband samt användning i olika situationer. – Centrala metoder för beräkningar med naturliga tal, vid huvudräkning och överslagsräkning samt vid beräkningar med skriftliga metoder och digitala verktyg. Metodernas användning i olika situationer. Algebra – Matematiska likheter och likhetstecknets betydelse. – Hur enkla mönster i talföljder och enkla geometriska mönster kan konstrueras, beskrivas och uttryckas. Geometri – Jämförelser och uppskattningar av matematiska storheter. Mätning av längd, massa, volym och tid med vanliga nutida och äldre måttenheter.
Kapitel 10 Repetitionskapitel	1: Mer om likhetstecknet 2: Talen 0-99: s uppbyggnad 3: Talen 0-99: s uppbyggnad och relativa storlek 4: Talrad och talföljder 5: Tallinje 6: Lilla additions- och subtraktionstabellen 7: Längdmätning 8: Månghörningar 9: Klockan	Taluppfattning och tals användning Algebra Geometri Problemlösning

Rik matematik årskurs 2 – översikt

Rik matematik åk 2	Lektioner	Centralt innehåll
Kapitel 1 Addition och subtraktion	1: Talen 0–99:s uppbyggnad 2: Klockan 5, 10, 15 över och i heltimme 3: Lilla additions- och subtraktionstabellen 4: Addera och subtrahera tiotal med tvåsiffriga tal 5: Skapa stapeldiagram 6: Stora additions- och subtraktionstabellen 7: Addition och subtraktion med nästan 10 8: Öva mer på tiotalövergång 0–99 9: Mer om udda och jämna tal (Guldkant) 10: Ugglas metod för problemlösning 11: Repetition 12: Diagnos	– De fyra räknesättens egenskaper och samband samt användning i olika situationer. – Matematiska likheter och likhetstecknets betydelse. – Enkla tabeller och diagram och hur de kan användas för att sortera data och beskriva resultat från enkla undersökningar, såväl med som utan digitala verktyg. – Jämförelser och uppskattning-ar av matematiska storheter. Mätning av … tid med vanliga nutida och äldre måttenheter. – Centrala metoder för beräkningar med naturliga tal, vid huvudräkning och överslagsräkning samt vid beräkningar med skriftliga metoder och digitala verktyg. Metodernas användning i olika situationer. – Enkla tabeller och diagram och hur de kan användas för att sortera data och beskriva resultat från enkla undersökningar, såväl med som utan digitala verktyg.
Kapitel 2 Multiplikation	1: Mer om minutvisaren 2: Introduktion till multiplikation 3: Multiplikation som rutnät 4: Multiplikation som lika grupper 5: Division, inversen till multiplikation 6: Multiplikation med 0 och 1 7: Multiplikativ jämförelse 8: Multiplikation med 2 9: Multiplikation med 5 10: Tanketavlan 11: Spelkulorna (guldkant) 12: Repetition 13: Diagnos	– De fyra räknesättens egenskaper och samband samt användning i olika situationer. – Jämförelser och uppskattningar av matematiska storheter. Mätning av … tid med vanliga nutida och äldre måttenheter. – Centrala metoder för beräkningar med naturliga tal, vid huvudräkning och överslagsräkning samt vid beräkningar med skriftliga metoder och digitala verktyg. – Metodernas användning i olika situationer.
Kapitel 3 Division	1: Klockan, 5-minutersintevall 2: Delningsdivision 3: Division med 2 4: Division med 1 och 0 5: Innehållsdivision 6: Division med 5 7: Hitta regeln 8: Träna mer 9: Tanketavlan 10: Textuppgifter 11: Guldkant – larverna 12: Repetition 13: Diagnos	– De fyra räknesättens egenskaper och samband samt användning i olika situationer. – Jämförelser och uppskattningar av matematiska storheter. Mätning av … tid med vanliga nutida och äldre måttenheter. – Centrala metoder för beräkningar med naturliga tal, vid huvudräkning och överslagsräkning samt vid beräkningar med skriftliga metoder och digitala verktyg. – Metodernas användning i olika situationer. – Hur enkla mönster i talföljder och enkla geometriska mönster kan konstrueras, beskrivas och uttryckas.
Kapitel 4 Mer om geometriska objekt	1: Vinkelbegreppet 2: Räta, spetsiga och trubbiga vinklar 3: Trianglar 4: Klassificera fyrhörningar 5: Mer om fyrhörningar 6: Visualisera 2D-objekt 7: Klassificera 3D-objekt 8: Hitta 2D-objekt i 3D-objekt 9: Visualisera 3D-objekt 10: Guldkant: Bildkodning 11: Repetitionslektion 12: Diagnoslektion	– Grundläggande geometriska objekt, däribland punkter, linjer, sträckor, fyrhörningar, trianglar, cirklar, klot, koner, cylindrar och rätblock samt deras inbördes relationer. – Grundläggande geometriska egenskaper hos dessa objekt. – Konstruktion av geometriska objekt.
Kapitel 5 Mer om klockan och bråk	1: Tidsskillnad mellan klockslag 2: Digitala klockan 3: Mer om den digitala klockan 4: Mäta och uppskatta tid 5: Bråk: nämnarens betydelse 6: Bråk: täljarens betydelse 7: Bråk som andel av antal 8: Bråk som andel och division 9: Chokladkakorna (guldkant) 10: Värdera svar 11: Repetition 12: Diagnos	– Jämförelser och uppskattningar av matematiska storheter. Mätning av … tid med vanliga nutida och äldre måttenheter. – Naturliga tal och enkla tal i bråkform och deras användning i vardagliga situationer. – Del av helhet och del av antal. Hur delarna kan benämnas och uttryckas som enkla bråk samt hur enkla bråk förhåller sig till naturliga tal. – Jämförelser och uppskattningar av matematiska storheter. Mätning av … tid med vanliga nutida och äldre måttenheter.
Kapitel 6 Multiplikation och division	1: Repetition av multiplikation och division 2: Multiplikation och division med 10 3: Multiplikation med 4 4: Multiplikation med 3 5: Division med 4 och 3 6: Ekvationer och obekanta 7: Mönster och talföljder (guldkant) 8: Textuppgifter 9: Öva mer och repetition 10: Diagnos	– De fyra räknesättens egenskaper och samband samt användning i olika situationer. – Centrala metoder för beräkningar med naturliga tal, vid huvudräkning och överslagsräkning samt vid beräkningar med skriftliga metoder och digitala verktyg. Metodernas användning i olika situationer. – De fyra räknesättens egenskaper och samband samt användning i olika situationer.
Kapitel 7 Positionssystemet och uppskattningar	1: Tresiffriga tal 2: Omgruppera tresiffriga tal 3: Platsvärde och tresiffriga tal 4: Skriv på gammalt sätt (guldkant) 5: Jämföra talen 0–999 6: Uppskattningar vid addition 7: Uppskattningar vid subtraktion 8: Uppskatta mera 9: Repetition 10: Diagnos	– Naturliga tal och deras egenskaper samt hur talen kan delas upp och hur de kan användas för att ange antal och ordning. – Hur positionssystemet kan användas för att beskriva naturliga tal. – Centrala metoder för beräkningar med naturliga tal, vid huvudräkning och överslagsräkning samt vid beräkningar med skriftliga metoder och digitala verktyg. – Metodernas användning i olika situationer. – Rimlighetsbedömning vid enkla beräkningar och uppskattningar.
Kapitel 8 Skriftliga räknemetoder	1: Addition med tvåsiffriga tal 2: Skriftliga räknemetoder vid addition 3: Subtraktion med tvåsiffriga tal 4: Skriftliga räknemetoder vid subtraktion 5: Vilken metod passar bäst? 6: Addition med uppställning 7: Mer addition med uppställning 8: Subtraktion med uppställning 9: Mer subtraktion med uppställning 10: Räkna på gammalt sätt (guldkant) 11: Repetition 12: Diagnos	– Centrala metoder för beräkningar med naturliga tal, vid huvudräkning och överslagsräkning samt vid beräkningar med skriftliga metoder och digitala verktyg. – Metodernas användning i olika situationer.
Kapitel 9 Mätning och volym	1: Längdmätning 2: Mäta längd och välja enhet 3: Omkrets 4: Massa och volym 5: Mäta massa 6: Mäta volym 7: Uppskatta längd, massa och volym 8: Trädet 9: Repetition 10: Diagnos	– Jämförelser och uppskattningar av matematiska storheter. – Mätning av längd, massa, volym och tid med vanliga nutida och äldre måttenheter.
Kapitel 10 Repetition

Rik matematik årskurs 3 – översikt

Rik matematik åk 3	Lektioner	Centralt innehåll
Kapitel 1 Mer om addition och subtraktion (0–9999)	1: Stora addition och subtraktion 2: Positionssystemet, talen 0–9999 3: Uppskatta vid addition och subtraktion 4: Skriftliga räknemetoder för addition 5: Skriftliga räknemetoder för subtraktion 6: Addition med uppställning 7: Subtraktion med uppställning 8: Sortering (guldkant) 9: Välja effektiva skriftliga räknemetoder 10: Huvudräkning vid addition 11: Huvudräkning vid subtraktion 12: Textuppgifter med ALP 13: Repetition 12: Diagnos	– Centrala metoder för beräkningar med naturliga tal, vid huvudräkning och överslagsräkning samt vid beräkningar med skriftliga metoder och digitala verktyg. Metodernas användning i olika situationer. – De fyra räknesättens egenskaper och samband samt användning i olika situationer.
Kapitel 2 Sannolikhet och statistik	1: Introduktion till sannolikhet 2: Dra olika färger 3: Slå tärning 4: Hur stor är sannolikheten? 5: Kombinatorik 6: Undersökningar i klassen 7: Organisera data digitalt 8: Repetition 9: Diagnos	– Slumpmässiga händelser i experiment och spel. – Enkla tabeller och diagram och hur de används för att sortera data och beskriva resultat för enkla undersökningar.
Kapitel 3 Mer om multiplikation och division	1: Lösa problem 2: Dela upp en faktor 3: Öva mer på multiplikation 4: Multiplikation med 9 5: De sista multiplikationerna 6: Division med rest 7: Öva mer på division 8: Räknehändelser 9: Kryptering (guldkant) 10: Öva mer och repetition 11: Diagnos	– De fyra räknesätten egenskaper och samband samt användning i olika situationer. – Strategier för matematisk problemlösning i enkla situationer.
Kapitel 4 Mätning, area och skala	1: Mer om tidsskillnader mellan klockslag 2: Samband mellan enheter 3: Figurer med samma storlek och form 4: Introduktion av area 5: Mäta area med enhetsobjekt 6: Area och multiplikation 7: Skala som förstoring 8: Skala som förminskning 9: Mer om förstoring och förminskning 10: Cirklar och ellipser (guldkant) 11: Repetition 12: Diagnos	– Mätning av … tid med vanliga … måttenheter. – Mätning av längd, massa, volym … med vanliga … måttenheter. – Konstruktion av geometriska objekt. – Skala vid enkel förstoring och förminskning.
Kapitel 5 Algebra	1: Beskriva mönster 2: Vad gör funktionsmaskinen? 3: Talföljder 4: Skapa talföljder med funktionsmaskinen 5: Textproblem och generaliseringar 6: Division med 5 7: Lika med, större än och mindre än 8: Ekvationer 9: Räknehändelser 10: Repetition 11: Diagnos	– Hur enkla mönster … kan konstrueras, beskrivas och uttryckas. – Matematiska likheter och likhetstecknets betydelse.
Kapitel 6 Mer om skriftliga räknemetoder	1: Omgruppera tal 2: Uppskattning vid addition och subtraktion 3: Addition med skriftliga räknemetoder 4: Subtraktion med skriftliga räknemetoder 5: Två att välja på – del 1 6: Två att välja på – del 2 7: Välja lämplig räknemetod 8: Repetition 9: Diagnos	– De fyra räknesätten egenskaper och samband samt användning i olika situationer.
Kapitel 7 Repetition – geometri, storheter och mätning, algebra, statistik och samband	Repetition av centrala delar av det matematiska innehållet i åk 1–3.
Kapitel 8 Repetition – tal och tals användning	Repetition av centrala delar av det matematiska innehållet i åk 1–3.

The post Progressionen i Rik matematik åk 1–3 first appeared on Fredrik Blomqvist.

Färdighetsträning med Rik matematik

WPFredrik — Sun, 23 Jan 2022 17:38:30 +0000

Med Rik matematik bedriver du som lärare en tydligt lärarledd och förståelseorienterad undervisning med begreppsligt fokus. I en sådan rik matematikundervisning tar du som lärare en aktiv roll i elevernas utveckling genom att visa och förklara, genom att utmana eleverna med frågor och genom att leda diskussioner för att utveckla elevernas förståelse för matematiken och deras förmåga att resonera, kommunicera och lösa problem. Det betyder inte att färdighetsträning är oviktig, tvärtom …

Det är väldigt viktigt att eleverna färdighetstränar, för att befästa kunskaper, för att automatisera grundläggande tabellkunskaper (t.ex. multiplikationstabellerna) och för att uppnå en högre grad av räkneflyt med de strategier och skriftliga räknemetoder som de har lärt sig genom den lärarledda undervisningen och de aktiviteter som ni gör under lektionerna. När eleverna har automatiserat grundläggande talfakta och har ett visst räkneflyt med räknestrategier och skriftliga räknemetoder så gör det att eleven kan lägga mer tankekraft på resonemang och på att lösa uppgifter och problem. Men, med Rik matematik färdighetstränar eleverna efter att de har börjat utveckla förståelse genom den viktiga lärarledda undervisningen och diskussionerna. Därför övar de individuellt i elevboken först mot slutet av lektionerna – och under de extra, renodlade färdighetsträningspass som vi rekommenderar att du lägger in mellan de färdigplanerade lektionerna, vid behov.

Rik matematiks resurser för färdighetsträning

Utöver elevboken finns fler resurser för färdighetsträning i Rik matematik som du kan skriva ut från lärarwebben, som extra övningsblad på olika nivåer och winnetkakort. Det finns också många tips i lärarhandledningen, t.ex. i kapitelintroduktionerna och i avsnittet Uppmärksamma och stötta som finns till varje lektion. Ett stående tips är att laminera de spelplaner för de spel som då och då förekommer i de planerade lektionerna, så att ni kan återanvända dem som extra färdighetsträning vid behov, t.ex. om ni har vikarie.

Lägg in korta pass med extra färdighetsträning mellan Rik matematik-lektionerna

Tanken är att du som lärare ska lägga in färdighetsträningspass mellan de färdigplanerade lektionerna när så behövs. Det kan vara pass på alltifrån 5–20 minuter till en hel lektion där eleverna får färdighetsträna, exempelvis genom att ”göra klart” i elevboken, arbeta med övningsblad eller öva med winnetkakort eller något av spelen som finns i Rik matematik. En nyhet från och med höstterminen 2023 är att Tomoyo, digital färdighetsträning från Studentlitteratur, kommer att ingå vid beställning av Rik matematik. Som Rik matematik-lärare kommer du också ha möjlighet att dela ut förberedda färdighetsträningsuppdrag i Tomoyo, specifikt kopplade till Rik matematiks olika kapitel.

I filmen nedan visar och berättar Fredrik Blomqvist mer om färdighetsträning med Rik matematik.

The post Färdighetsträning med Rik matematik first appeared on Fredrik Blomqvist.

Diagnoserna i Rik matematik

WPFredrik — Sun, 23 Jan 2022 17:16:23 +0000

Diagnosen som avslutar varje kapitel i Rik matematik ger dig som lärare stöd att dokumentera och analysera resultaten.

Diagnosverktyget gör det lätt att se vad som gick bra och vad som eventuellt gick mindre bra, för hela klassen eller för enskilda elever. Var det någon enskild uppgift som många i klassen hade problem med? Då kan du undervisa om just det igen på nästa lektion, och låta eleverna öva extra på det vid behov. Var det någon enskild elev som hade svårigheter med många uppgifter? Då kan du be just den eleven förklara närmare hur hen tänkte på de olika uppgifterna för att se vilken förståelse som saknas och visa och förklara efter behov.

Lärarhandledningen ger dig stöd att analysera resultatet. Vilka kunskaper testar den aktuella diagnosen? Vilka kunskaper är kritiska, i bemärkelsen att eleverna behöver ha dem för att på bästa sätt kunna tillgodogöra sig den fortsatta undervisningen? Vilka kunskaper är det inte kritiskt att eleverna har just nu men som det är bra för dig att vara särskilt uppmärksam på i fortsättningen? Vad finns det för vanliga missuppfattningar och fel och hur kan du hantera dem?

Fredrik Blomqvist visar och förklarar mer om diagnoserna i filmen nedan. Du kan också se vad professor Andreas Ryve har att säga om att arbeta med bedömning och utvärdering med Rik matematik här.

The post Diagnoserna i Rik matematik first appeared on Fredrik Blomqvist.

Såhär fungerar de webbaserade bildspelen i Rik matematik

WPFredrik — Sun, 23 Jan 2022 10:29:36 +0000

Till varje lektionsförslag i Rik matematik finns ett bildspel. Om du som lärare inte har möjlighet att köra bildspelen med en installerad version av Powerpoint måste du använda den webbaserade versionen av Powerpoint. Fredrik Blomqvist från Rik matematik visar och förklarar i filmen nedan hur det fungerar.

Visar du bildspelen med en installerad version av Powerpoint? Läs då mer här.

Använder du en Chromebook? Ta då reda på hur det fungerar här.

The post Såhär fungerar de webbaserade bildspelen i Rik matematik first appeared on Fredrik Blomqvist.

Såhär fungerar bildspelen i Rik matematik

WPFredrik — Sun, 23 Jan 2022 10:24:52 +0000

Till varje lektionsförslag i Rik matematik finns ett bildspel. Du som lärare laddar ner bildspelet från lärarwebben och startar det med en installerad version av Powerpoint på datorn. I filmen nedan visar och förklarar Fredrik Blomqvist från Rik matematik hur det fungerar.

Använder du den webbaserade versionen av Powerpoint? Läs då mer här.

Använder du en Chromebook? Ta då reda på hur det fungerar här.

The post Såhär fungerar bildspelen i Rik matematik first appeared on Fredrik Blomqvist.

Vad säger lärare om Rik matematik?

WPFredrik — Sun, 23 Jan 2022 10:07:41 +0000

Vad säger lärare som undervisar med Rik matematik om läromedlet? Nedan finns ett antal intervjuer där Rik matematik-lärare berättar.

The post Vad säger lärare om Rik matematik? first appeared on Fredrik Blomqvist.

Bedöma och utvärdera med Rik matematik

WPFredrik — Sat, 15 Jan 2022 16:14:03 +0000

En viktig del av att arbeta med Rik matematik är att bedöma och utvärdera elevernas kunskaper. Det gör du som lärare såklart under pågående lektion, baserat på vad eleverna gör under aktiviteterna och vad de kommunicerar under era diskussioner, och ofta räcker det långt. De flesta lärare (och elever) uppskattar också Rik matematiks avslutslappar och diagnoser.

Avslutslapparna i Rik matematik

Många lektioner avslutas med en avslutslapp som visar om eleverna har nått lektionsmålen eller inte. Som lärare skriver du ut avslutslappen från lärarwebben innan lektionen och delar ut den till eleverna i slutet av lektionen. Alla elever gör avslutslappen individuellt.

Avslutslapp till lektion 11, kapitel 2, åk 1 i Rik matematik.

Redan när en elev lämnar in sin avslutslapp kan du ofta se om eleven klarat den eller inte. Om eleven inte har klarat avslutslappen kan du be eleven att stanna kvar en stund och visa och förklara hur hen har tänkt. Det är alltid mest effektivt att diskutera medan eleven har uppgiften färskt i minnet.

Under rubriken Avslutslapp på lektionens sista sida finns information om vilken kunskap avslutslappen prövar, vad olika felsvar kan bero på och vad du kan göra för att försöka komma tillrätta med vanliga missuppfattningar och fel. Läs gärna på om detta innan lektionen.

Stöd för analys av avslutslappen i lektion 11, kapitel 2, åk 1 i Rik matematik.

Diagnoserna i Rik matematik

De flesta kapitel avslutas med att eleverna gör en diagnos. Svaren matar du in i diagnosverktyget (finns på lärarwebben) som visar en sammanställning på klass- och elevnivå. Då kan du svara på frågor som:

Vad har eleverna lyckats bra med?
Finns det några problemområden?
Finns det några elever som kan behöva extra anpassningar eller särskilt stöd?
Behöver några elever utmanas mer?

När du har koll på det kan du fundera på hur din undervisning har påverkat resultaten:

Vad gick bra och varför?
Vad gick mindre bra och varför?
Vad tar du med dig?

Lärarhandledningen ger dig stöd vid analysen och hjälper dig att fatta beslut om den fortsatta undervisningen. Om du har kollegor i samma årskurs kan ni med fördel göra det här arbetet tillsammans.

Se gärna professor Andreas Ryve berätta mer om bedömning och utvärdering med Rik matematik här.

The post Bedöma och utvärdera med Rik matematik first appeared on Fredrik Blomqvist.