Vilka utgör teamet bakom Rik matematik?

Professor Andreas Ryve

Andreas Ryve är professor i matematikdidaktik vid Mälardalens universitet. Han är initiativtagare Rik matematik samt vetenskapligt ansvarig. Han är också vetenskaplig ledare i forskningsprojektet Framtidens läromedel vars resultat Rik matematik bygger på. Andreas Ryve har tidigare arbetat som forskare vid Oxford university.

Fredrik Blomqvist

Fredrik Blomqvist är projektledare för Framtidens läromedel-projektet vid Mälardalens universitet och en av författarna till Rik matematik. Fredrik Blomqvist är redaktör för läromedelsserien för Rik matematiks räkning.

Hillevi Gavel

Hillevi Gavel är matematiker, matematiklärare och senior läromedelsutvecklare. Hon har har examen som civilingenjör i datateknik från Kungliga tekniska högskolan samt en teknologie licentiat i matematik från Mälardalens universitet. Hillevi Gavel är en av författarna till Rik matematik. Hon har ett särskilt ansvar för matematik och matematisk terminologi samt problemlösning i Rik matematik-teamet.

Manuel Tenser

Manuel Tenser är lärare och förstelärare i matematik samt en av författarna till Rik matematik.

Patrik Gustafsson

Patrik Gustafsson är lektor i skolutveckling och forskare inom matematikdidaktik vid Mälardalens universitet. Han är en av författarna till Rik matematik.

Per Kornhall

Per Kornhall ledde förstudien till Framtidens läromedel-projektet.

Daniel Brehmer

Daniel Brehmer är lektor i matematikdidaktik vid Mälardalens universitet och medförfattare till delar av Rik matematik åk 3.

Jannika Lindvall

Jannika Lindvall är lektor i matematikdidaktik vid Mälardalens universitet och en av författarna till Rik matematik.

The post Teamet bakom Rik matematik first appeared on Fredrik Blomqvist.

Hur kan facit användas i Rik matematik?

Facit kan användas på flera sätt och för olika syften. Tänk igenom varför du vill använda facit i arbetet med Rik matematik och hur.

Facit till rättarstugor

Facit kan användas för ”rättarstugor”. Det innebär att elever kan rätta sina egna uppgifter i elevboken vid behov, och fundera över vad som blev fel när de upptäcker fel. En positiv sak med detta arbetssätt är att eleverna får ta ett större ansvar för sitt eget arbete och sitt eget lärande. En annan positiv aspekt av rättarstugor är att elever då kan upptäcka fel som de har gjort medan de fortfarande minns uppgiften och hur de tänkte. På så sätt ökar chansen att de lär sig av felen.

Facit som stöd i undervisningen

Ibland förekommer kluriga och utmanande uppgifter och problem i Rik matematik. Det kan då vara skönt för dig som lärare att kunna snegla i facit, istället för att lägga tid på att själv kontrollera att lösningen eller svaret är det du tänker att det är. Ibland kan även enklare uppgifter vålla problem för hjärnan i slutet av en lång arbetsdag, och då kan facit vara en enkel avlastning. Facit kan ibland också ge vägledning kring hur man kan lösa en viss typ av uppgift eller problem. Den vägledningen kan du som lärare då ibland ha nytta av när du ska stötta elever när de arbetar i elevboken.

Facit för rättning av elevbok – bra eller slöseri med tid?

Vill du använda facit för att löpande rätta alla uppgifter i elevboken för alla elever? Fundera då på om det är värt jobbet och hur det påverkar elevernas syn på matematikämnet i allmänhet och elevboken i synnerhet.

Vi i Rik matematik-teamet rekommenderar generellt att inte rätta elevboken som standard av flera skäl.

Ofta ger rättningen av elevboken ingen ny information

När du undervisar med Rik matematik får du hela tiden information om hur det går för eleverna genom de många korta samtal och diskussioner som eleverna har med varandra under lektionerna, och som ni har gemensamt i helklass. När de diskuterar och arbetar cirkulerar du runt och lyssnar och tittar, vilket också ger dig mycket information. När de arbetar enskilt i elevboken går du också runt och kikar på hur det går – och stöttar där det behövs. Ofta avslutas Rik matematik-lektioner med en avslutslapp, vilket i många fall bekräftar det du redan visste om vad eleverna förstår eller inte förstår, om vad de kan och inte kan (läs mer om hur du kan arbeta med utvärdering och bedömning med avslutslappen här). Sammantaget ger detta dig många gånger den information du behöver för att kunna bedöma om ni har nått lektionsmålen eller inte, på klassnivå och individnivå. Ofta är det fullt tillräckligt att du tittar i enskilda elevers elevböcker vid behov, när du behöver mer information om hur det går för eleverna för att kunna bedöma och planera den fortsatta undervisningen. Ibland kanske du vill titta i allas elevböcker, men det kan du göra utan att rätta alla uppgifter.

Regelbunden rättning av elevboken påverkar elevernas syn på matematikämnet och elevboken

Fundera på hur elevernas syn på matematikämnet och elevboken påverkas av om du regelbundet rättar elevboken – och ger ett fint ”R” eller en stjärna där eleven presterat korrekta svar. Om du regelbundet rättar elevboken är risken att du ger eleverna uppfattningen att elevboken är det viktigaste i matematikämnet, när elevboken i själva verket enbart är ett redskap för att färdighetsträna på det de har lärt sig i samspel med dig och de andra eleverna i lektionens lärarledda moment. Att alltid rätta elevboken, och skriva ”R” eller lämna stjärnor, kan också öka hetsen och stressen kring elevboken och bidra till att elever får en osund hållning till elevboken.

Tiden som läggs på rättning kan istället användas för att analysera och planera framtida undervisning

Tid är en bristvara för alla lärare. Fundera på om den tiden som skulle läggas på att regelbundet rätta elevboken inte kan användas på bättre sätt. Det viktiga är ju att du vet vad eleverna förstår och inte förstår, vad de kan och inte kan, så att du kan stötta där så behövs och planera den kommande undervisningen utifrån hur klassen och enskilda elever utvecklas.

The post Om facit och rättning med Rik matematik first appeared on Fredrik Blomqvist.

Titta på den här filmen för att se hur du kan använda qr-koderna och lärarwebben i Rik matematik.

The post QR-koderna och lärarwebben i Rik matematik first appeared on Fredrik Blomqvist.

Elevboken är ett verktyg för färdighetsträning

Rik matematik är ett läromedel som är utvecklat för att ge dig som lärare stöd för en rik, lärarledd, förståelseorienterad matematikundervisning där begrepp och resonemang står i fokus. Elevbokens roll är färdighetsträning, för att eleverna ska öva på det som de redan har börjat lära sig i samspel med dig och med varandra, i relation till bildspelets visualiseringar, samt i de aktiviteter som föregår elevboken i lektionsplaneringen.

När kan det vara lämpligt att visa uppgifter i elevboken digitalt?

I början av åk 1, när elever ännu inte läser tillräckligt bra för att kunna tillgodogöra sig de korta instruktionerna i elevboken, kan det ibland vara lämpligt att visa elevboken digitalt (i Rik matematik förskoleklass finns bilder på elevboken med i bildspelet). Det enklaste sättet är att visa elevboken på tavlan eller smartboarden från smakprov.se. Då kan du efter behov läsa uppgiften, peka och visa. Du kan vid behov också demonstrera genom att fylla i med penna. Men tänk på att detta är ett arbetssätt som man så snart som möjligt vill fasa ut till förmån för att eleverna, baserat på det som de sett i bildspelet tidigare under lektionen och det de lärt sig av aktiviteterna som föregått elevboksarbetet, på egen hand åtminstone försöker ta sig an uppgifter på egen hand. Ju mer de tränar på det, desto bättre kommer det att gå.

Ett annat skäl att visa uppgifter från elevboken digitalt kan vara om du märker att många missuppfattat en uppgift, eller att många gör liknande fel. Då kan du visa uppgiften på tavlan, tom eller felaktigt löst uppgift, och diskutera med klassen hur uppgiften kan lösas eller vad som har blivit fel.

Undvik att förevisa i elevboken digitalt – och fasa ut när det inte längre behövs

Det är viktigt att etablera en rutin där eleverna alltid börjar med att själva försöka ta sig an uppgifter i elevboken på egen hand. Eleverna måste anstränga sig genom att läsa uppgiften (om de är på väg att knäcka läskoden), och/eller titta på exemplet som oftast finns och sedan anstränga sig för att tänka ut hur uppgiften kan lösas. Det är inte ovanligt att elever direkt räcker upp handen och ber om hjälp, innan de ens har läst uppgiften och tittat på exemplet och själva försökt förstå vad de ska göra. Om du arbetar in denna rutin kommer eleverna successivt att bli mer självgående i elevboken.

Därför har vi strävat efter att göra lektionsförslag och bildspel som så ofta som möjligt ska ge eleverna den kunskap och information som behövs för att åtminstone de flesta ska kunna ta sig an lektionernas första uppgifter i elevboken på egen hand. Vi har också försökt göra så lättlästa och enkla uppgiftsformuleringar som möjligt.

Ett annat skäl att inte slentrianmässigt visa elevboken digitalt, att inte som standard gå igenom och på förhand visa hur man löser uppgifter, är att detta kan få eleverna att uppfatta elevboken som viktigare än vad den är. Det riskerar att ge dem en negativ fixering vid elevboken.

Generellt bör man alltså, bland annat av skälen som nämns ovan, inte ”skämma bort” eleverna genom att alltid visa elevboken digitalt, högläsa uppgiftsformuleringar och förklara och visa exakt hur man löser uppgiften. Tänk på att eleverna behöver träna på detta, både på att läsa och på att tänka efter själva. Det kan ta lite tid i början. Om eleverna är vana vid att du visar och säger hur de ska göra i elevboken, då är risken att de inte lyssnar och deltar lika aktivt under genomgångar och aktiviteter som föregår elevboksarbetet, särskilt om de betraktar elevboken som det viktiga.

Olika sätt att visa elevboken digitalt

Det enklaste sättet att visa elevboken digitalt är via Studentlitteraturs lärarwebb, Bokhylla, som jag visar i filmen nedan (spola fram fram 1 minut ungefär).

Vill man visa en enskild elevs elevbok är dokumentkamera alltid ett bra alternativ, men det går så klart också att fota med en smartphone, padda eller liknande, och projicera bilden via projektor eller liknande.

The post Om att visa elevboken digitalt first appeared on Fredrik Blomqvist.

Då visar och berättar Manuel Tenser hur det fungerar i filmen nedan.

The post Chromebook och Rik matematik first appeared on Fredrik Blomqvist.

Ja! Men det finns några saker att tänka på.

Taluppfattning och förståelse för den grundläggande matematiken helt centralt

Rik matematik lägger mycket stor vikt vid att utveckla elevernas taluppfattning och förståelse för den grundläggande matematiken: likhetstecknets betydelse, talsorterna och positionssystemet, räknesätten och räknestrategier. Det går inte att överdriva hur viktigt detta är för elevernas matematiska utveckling och när ni börjar med Rik matematik i åk 2 måste du som lärare vara uppmärksam på om du behöver göra omtag när det gäller dessa grunder innan ni fortsätter med första kapitlet i Rik matematik åk 2.

Säkerställ att eleverna förstår positionssystemet och har hållbara räknestrategier

Obs! Om du inte har tillgång till lärarhandledningarna som innehåller de två nedan nämnda kapitlen, maila då Fredrik och be om hjälp. Du hittar kontaktuppgifter här.

Börja med kapitel 6 i åk 1, Positionssystemet

När du ska börja med Rik matematik i åk 2 rekommenderar vi därför att ni börjar med att göra kapitel 6 i åk 1 som introducerar positionssystemet. Dels är förståelse för talsorter och posititionssystemet helt grundläggande, dels presenteras där viktiga visualiseringar av talsorter och annat, som löper som en röd tråd genom läromedlet. Det är därför viktigt att eleverna blir bekanta med dessa visualiseringar och förstår att en liten kub representerar ett ental, tio sådana kuber tillsammans i en stav representerar ett tiotal, etc. När ni gör kapitel 6 i åk 1, Positionssystemet, får du också en möjlighet att vara uppmärksam på huruvida det finns brister i taluppfattning eller annat som du behöver arbeta med att rätta till framöver.

När ni gör kapitel 6 i åk 1 om positionssystemet har ni antagligen inte möjlighet att använda den tillhörande elevboken. Använd då istället övningsbladen till kapitlet, som finns på lärarwebben till åk 1. Det fungerar tillräckligt bra för ändamålet.

Kapitel 1 i åk 2 , Addition och subtraktion

När det gäller aritmetiken och elevernas metodförmåga är det väldigt viktigt att alla elever förstår och kan använda åtminstone några hållbara räknestrategier för att kunna resonera sig fram till resultatet av additioner och subtraktioner vars summor och differenser ligger inom talområdet 0–20 (lilla och stora additions- och subtraktionstabellerna). Att eleverna behärskar räknestrategier är viktigt av flera skäl. Ett skäl är att räknestrategier är en bra grund för att automatisera grundläggade talfakta: när eleven har använt en räknestrategi och resonerat sig fram till att t.ex. 5 + 7 = 12 tillräckligt många gånger, kommer eleven så småningom direkt ”veta” att 5 + 7 = 12, utan att behöva göra en beräkning. Eleven har då automatiserat den talkombinationen. Detta är ett bättre sätt för eleverna att automatisera talfakta på jämfört med att helt sonika försöka memorera talfakta. Fördelen med att gå vägen via räknestrategier till automatiserade talfakta är också att eleven då alltid kan falla tillbaka på att resonera sig fram till summan/differensen, men också att många räknestrategier är utvecklingsbara och fungerar i ett större talområde. Räknestrategierna bygger också på förståelse för grundläggande aspekter av räknesätten, och att lära sig och använda räknestrategier utvecklar därmed också elevernas begreppsliga förståelse för räknesätten.

I Rik matematik åk 1 introduceras ett antal räknestrategier som eleverna får möjlighet att lära sig och tillämpa för att göra beräkningar – och därmed automatisera grundläggande talfakta. Dessa räknestrategier repeteras i kapitel 1 i åk 2, Addition och subtraktion.

När ni gör detta första kapitel i åk 2 är det väldigt viktigt att du ser till att alla elever utvecklar förståelse för, och kan tillämpa, åtminstone någon hållbar räknestrategi för att kunna resonera sig fram till summorna och differenserna för alla additioner och subtraktioner inom talområdet 0–20. Eleverna behöver också färdighetsträna tillräckligt mycket på räknestrategierna, dels för att uppnå en tillräckligt hög grad av räkneflyt, men också för att automatisera grundläggande talfakta. Det är mycket möjligt att ni här behöver lägga in ett antal extra, renodlade färdighetsträningspass mellan de färdiga lektioner som kapitel 1 i åk 2 innehåller. Om det är möjligt att ordna är det oftast bäst om eleverna får färdighetsträna ofta, i kortare pass på 5–10 minuter, hellre än mer sällan och då i längre pass. Låt behovet styra och ha inte bråttom! Använd de resurser som läromedlet tillhandahåller: elevbok, övningsblad, winnetkakort och kanske additions- och subtraktionsspel. Om ni har tillgång till digital färdighetsträning kan det fungera också. Här är det viktigt att påpeka att du måste säkerställa att eleverna har åtminstone någon hållbar räknestrategi för alla de additioner och subtraktioner som de ska beräkna i färdighetsträningssyfte. Alla elever behöver inte kunna alla hållbara räknestrategier, men alla elever behöver behärska någon hållbar räknestrategi som fungerar för alla talkombinationer i stora additions- och subtraktionstabellerna.

Läs mer om allt detta i Rik matematiks lärarhandledningar, framför allt då i introduktionerna till kapitlen i åk 1 och de avsnitten som handlar om tal, räknesätten och räknestrategier.

Var uppmärksam på brister

Stanna upp längre vid behov, om du märker att viktiga grunder inte sitter hos eleverna. Använd gärna diagnoserna från åk 1 för att kartlägga elevernas kunskaper och områden där det eventuellt finns behov av extra undervisning. Använd handledningen som stöd för att analysera diagnosresultat och planera undervisning som eventuellt behövs för att komma tillrätta med brister.

Rik matematikundervisning och rika klassrumsnormer

Inledningsvis i förskoleklass och åk 1 läggs mycket fokus på att utveckla den rika undervisningen, som är förståelseorienterad och bygger mycket på diskussion och interaktion med stöd av bildspel. I det arbetet ingår också att utveckla rika klassrumsnormer; normer om hur man beter sig i matematikklassrummet och föreställningar om vad det innebär att arbeta med matematik i skolan. I förskoleklass och åk 1 berättar t.ex. karaktären Professor Uggla om sina regler för matematiker (vilket eleverna är när de arbetar med matematik). Det är sådant som ni har missat när ni börjar med Rik matematik i åk 2. Förslagsvis tittar du igenom ramverket för rika klassrumsnormer, som finns på lärarwebben, så att du vet vad det handlar om. Dessa normer och professor Ugglas regler för matematiker, kommer att återkomma och nämnas i bildspelen med jämna mellanrum.

Låt det ta tid

Att börja med ett nytt läromedel är alltid en utmaning. Det är mycket som är nytt. Att börja med Rik matematik, som är utmanande för dig som lärare och för eleverna, är inget undantag. Det gäller förstås i högre utsträckning när man inte börjar med Rik matematik i förskoleklass eller åk 1. Låt det ta tid! Stressa inte upp dig om det inte fungerar perfekt direkt. Tänkt långsiktigt, och arbeta lugnt och systematiskt. I längden kommer ni att tjäna på att inledningsvis lägga tid på att utveckla elevernas taluppfattning och grundläggande förståelse för den basala matematiken, även om du ibland kan känna att det går långsamt framåt.

Ta hjälp!

Du är inte ensam. Det finns många lärare som har börjat med Rik matematik åk 2. Ta hjälp av andra genom att be om råd och erfarenheter. Du kan också höra av dig till oss i Rik matematik-teamet om du vill ha stöd och råd.

The post Börja med Rik matematik i åk 2 first appeared on Fredrik Blomqvist.

Konkret material är ett viktigt inslag i undervisningen med Rik matematik. Många av bildspelens visualiseringar och animeringar utgår ifrån konkret material. Ental representeras t.ex. av små kuber och tio sådana kuber, ihopsatta till en stav, representerar tiotal. Att visa och förklara med konkret material och låta eleverna använda konkret material som stöd när de löser uppgifter i Rik matematik bidrar till att utveckla elevernas taluppfattning och begreppsliga förståelse.

Vilket konkret material behövs till Rik matematik?

Till varje lektionsplanering i Rik matematiks lärarhandledning framgår vilket material som behövs. Ofta rekommenderar vi att någon form av konkret material ska användas och då framgår det vilket konkret material som behövs, t.ex. centikuber. Ofta finns det substitut som fungerar och då ger vi tips på vad du som lärare kan använda istället, om det är så att ni saknar ett visst material på skolan.

Nedanstående gäller i huvudsak för Rik matematik åk 1–3, men det mesta kommer till användning också i Rik matematik förskoleklass. Det gäller inte minst plockmaterial.

Material som behövs till undervisning med Rik matematik

• Tiobasmaterial, framförallt många ental och tiotal.
• Multilink.
• Kaplastavar.
• Centikuber.
• Diverse plockmaterial. Köp gärna brickor, runda eller kvadratiska, i olika färg men som är transparenta så att det går att se igenom dem. Undvik kulor och liknande som kan rulla ner på golvet.
• Läromedelspengar.
• Spelpjäser (liknande de som finns i Fia med knuff).
• Tärningar, framförallt sexsidiga och tiosidiga tärningar men även tärningar med tolv och tjugo sidor. Det är också bra att ha tiosidiga tärningar som är numrerade 0-9 respektive 1-10. Tysta tärningar är ett stort plus!
• Miniräknare.
• Miniwhiteboardtavlor (en per elev), whiteboardpennor (gärna små) och trasor att sudda med.
• Två klockor i klassrummet som går att täcka över, numrerade 1-12 med minutgradering. Den ena med enbart timvisare, den andra med minut och timvisare. (Det går att köpa billiga urverk på t.ex. Clas Ohlson och använda kopieringsunderlag och tillverka klockorna själv.)
• Elevklockor med synkrona visare (en per två elever).
• Geometriska kroppar: klot, kub, rätblock, prismor, pyramid, cylinder. (Det räcker med en klassuppsättning, i åk 1 kan det räcka med en uppsättning på lågstadiet men i åk 2 behövs fler.)

Material som rekommenderas till undervisning med Rik matematik

• Trådlös presentationsfjärrkontroll, gör att du inte är låst vid datorn utan delvis kan styra bildspelet från distans
• Elevklockor där visarna går att ta bort eller sätta dit (en per elev, går också att lösa med kopieringsunderlag).
• Tangram i hårdplast eller trä (helst ska den stora triangelns längsta sida vara 10 cm).
• Små speglar (fem stycken bör räcka på en klass med 20 elever. Slöjdsalen brukar ha speglar som är gjorda av annat material än glas).
• Små askar att lägga winnetkakort i. Låt de vara så pass stora att ett normalt kreditkort ryms. (Två per elev.)

Kopieringsunderlag som finns att skriva ut från lärarwebben

Dessa material används ofta, särskilt 10-rutor och 100-rutor. Skriv ut dem från lärarwebben och plasta gärna in dem.

• 10-rutor (två per elev).
• 100-rutor (en per elev).
• Talkort 0-10 (en uppsättning per elev).
• ABCD-kort.
• Elevklockor där visarna går att ta bort och sätta dit.
• Tangram.

Övrigt som är bra att ha

• Saxar.
• Linjaler.
• Sugrör.
• Tandpetare.
• Färgpennor.
• Gummisnoddar.
• Häftmassa.
• Tejp.
• Snöre.

The post Konkret material till Rik matematik first appeared on Fredrik Blomqvist.

The post Ladda ner kopieringsunderlag – Rik matematik first appeared on Fredrik Blomqvist.

Alla Rik matematik-lektioner följer samma struktur och har tre lektionsfaser: uppstartsfasen, aktivitetsfasen och avslutsfasen. Struktur och rutiner är viktiga för eleverna. Det underlättar också för dig som lärare och gör att du inte missar viktiga aspekter av kvalitativ undervisning.

Viktigt att avsluta lektioner på ett bra sätt

En viktig del av en bra lektion är lektionens avslut. Tyvärr missar lärare alltför ofta att avsluta lektioner på ett bra sätt, av tidsbrist eller andra skäl. Alla Rik matematik-lektioner har ett bra avslut inbyggt i strukturen redan från början. Bildspelet och lärarhandledningen hjälper dig som lärare att sammanfatta det viktigaste som eleverna har lärt sig under lektionen. Ofta gör eleverna en avslutslapp som det sista momentet i avslutsfasen.

Se hur en Rik matematik-lektion kan avslutas

Klicka här för att se ett exempel på hur en Rik matematik-lektion avslutas.

Om du vill se hela lektionen klickar du här.

The post Avslutsfasen i Rik matematik-lektioner first appeared on Fredrik Blomqvist.

Interaktion mellan lärare och elever, samtal och diskussion om den matematik som eleverna håller på att lära sig, är ett viktigt inslag i undervisning med Rik matematik. Det är genom att tänka och resonera, sätta ord på sina tankar och lyssna på andras resonemang, ofta i relation till bildspelets visualiseringar eller elevlösningar, som eleverna utvecklar begreppslig förståelse. Se professor Andreas Ryve berätta om detta här.

JAG MED-tecknet i Rik matematik-lektioner

Eftersom inte alla elever kan få möjlighet att säga vad de tänker i varje helklassdiskussion använder många Rik matematik-lärare något som kallas för JAG MED-tecknet. Genom att få in arbetssättet med JAG MED-tecknet i sin klass ger man alla elever möjligheter att vara aktiva i diskussioner trots att de inte själva har ordet. Genom att göra JAG MED-tecknet kan de visa att de håller med, eller att de har tänkt eller gjort likadant som den som har ordet. När eleverna vet att de kan göra JAG MED-tecknet för att visa läraren och varandra vad de har tänkt och gjort, oavsett om de har ordet eller inte, blir de mer motiverade att lyssna aktivt.

Som lärare kan du också använda JAG MED-tecknet för att ge ordet till elever som inte har gjort JAG MED-tecknet. Det betyder ju att de inte har gjort likadant som den klasskamraten som just redovisat. Då kan du be en elev som inte gör JAG MED-tecknet att redogöra för hur hen har gjort eller tänkt annorlunda. Arbetssättet med JAG MED-tecknet kan öka inkluderingen och elevernas engagemang och koncentration vid diskussioner och lärarledda genomgångar.

JAG MED-tecknet i din klass kan naturligtvis se ut på något annat sätt. Det finns lärare som t.ex. använder tumme upp som JAG MED-tecken.

Se hur JAG MED-tecknet fungerar i en lektion

Klicka här för att se hur JAG MED-tecknet kan användas i en Rik matematik-lektion.

Om du vill se hela lektionen klickar du här.

The post JAG MED-tecknet i Rik matematik first appeared on Fredrik Blomqvist.